Lördag 30 juli
Sådärja, nu fick jag en liten stund i soffhörnet, såpass att jag hinner blogga lite. Dagarna går svindlande fort nu och vi har verkligen kopplat på turbon. På campingen är det överfullt och det fullkomligt kryllar av gäster överallt. Ikväll är det logdans på hembygdsgården och After Race på parken så vi kunde låsa dörren en knapp halvtimme efter stängning. Efter att ha städat alla serviceutrymmen, lyft alla ungar ur poolen och gått kvällsronden på området har vi nu äntligen landat hemma i alldeles normal tid för första gången på länge.
Vårt schema har varit späckat den här veckan. Det började redan förra helgen med Hedesnurren, en tävling där lagen tävlar mot varandra i en stafett med grenarna löpning, paddling, cykling och simning. Här är några av deltagarna på väg upp ur vattnet efter den avslutande simningen..

I tisdags hade vi Barnens dag med 60 barn mellan 3 och 12 år som gick tipspromenad, provade prickskytte med paintballgevär och tävlade i vattenrutschrace. Som vanligt väldigt trevligt och det kom faktiskt bara några enstaka droppar regn under dagen. Rekord!
I onsdags strålade solen från klarblå himmel och det var minst 250 personer i poolen. Vi slet ordentligt i köket för att hinna med alla hungriga matgäster och som logistikansvarig kände jag mig hyfsat trött i skallen när kvällen kom. Då var det dags för Hedenappet, årets stora fisketävling i Ljusnan, och av 31 deltagare var det faktiskt 13 stycken som fick fisk. Juniorklassen vanns av Joel Karlsson från Alnö och det var ju extra roligt förstås...=)
I torsdags hade vi musikcafé på uteverandan. Unga duktiga musiker (elever från Sonfjällsskolan) underhöll gästerna med finstämd musik och solen fortsatte att lysa upp vår tillvaro. Poolen var proppfull med folk och i köket tog stripsen slut. Många av våra folkracegäster checkade in under kvällen och Linda gjorde ett strålande jobb i receptionen. Martin och Börje följde med Jon på en flygtur och den här gången lyckades Martin ta några riktigt bra bilder. Så här ser campingen ut från luften.. Ser ni vårt hus? Det röda i mitten...



Vindsnurrorna på Långåvålen, lågflygning över Långå by, samt hoppbacken i Hede..



Vårt schema har varit späckat den här veckan. Det började redan förra helgen med Hedesnurren, en tävling där lagen tävlar mot varandra i en stafett med grenarna löpning, paddling, cykling och simning. Här är några av deltagarna på väg upp ur vattnet efter den avslutande simningen..

På lördagskvällen besökte vi Hede Musikfest vid hembygdsgården, där lokala förmågor spelade och sjöng natten lång medan vi festade loss i öltältet. Eller.. nåja... många festade loss... Själv gick jag hem vid midnatt, precis i rätt tid innan himlen öppnade sig och gav alla campinggäster sjötomt.
I onsdags strålade solen från klarblå himmel och det var minst 250 personer i poolen. Vi slet ordentligt i köket för att hinna med alla hungriga matgäster och som logistikansvarig kände jag mig hyfsat trött i skallen när kvällen kom. Då var det dags för Hedenappet, årets stora fisketävling i Ljusnan, och av 31 deltagare var det faktiskt 13 stycken som fick fisk. Juniorklassen vanns av Joel Karlsson från Alnö och det var ju extra roligt förstås...=)
I torsdags hade vi musikcafé på uteverandan. Unga duktiga musiker (elever från Sonfjällsskolan) underhöll gästerna med finstämd musik och solen fortsatte att lysa upp vår tillvaro. Poolen var proppfull med folk och i köket tog stripsen slut. Många av våra folkracegäster checkade in under kvällen och Linda gjorde ett strålande jobb i receptionen. Martin och Börje följde med Jon på en flygtur och den här gången lyckades Martin ta några riktigt bra bilder. Så här ser campingen ut från luften.. Ser ni vårt hus? Det röda i mitten...



Vindsnurrorna på Långåvålen, lågflygning över Långå by, samt hoppbacken i Hede..



Spännande, men jag är helt nöjd med att stanna på marken och titta på bilderna efteråt..
Igår kväll kom veckans höjdpunkt. Grillbuffé i underbar solnedgång med 80 matgäster, en himla massa festprissar och så Kenny som trubadur på uteverandan. Äntligen en r-i-k-t-i-g sommarkväll som den ska vara. Vi hade mer än fullt upp i köket och samtidigt checkade det in mer gäster än nånsin på campingen så när jag kom i säng vid ettiden kändes huvudet som en tryckkokare. Jag somnade ovaggad med ett leende på läpparna och kände mig sååå himla nöjd och glad över att få vara en del av den här härliga karusellen. Dagens (och kanske sommarens) bästa kommentar kom från en av våra yngre campinggäster. En ung man i 12-årsåldern som kom cyklande när vi stod ute och pratade med några sena kvällsgäster, tvärnitade sin cykel och ropade "-Du Annica, jag måste få säga en sak. Den här campingen ÄGER...." och så log han med hela ansiktet och cyklade iväg igen. Gissa om det blev varmt i mitt hjärta då....=))
Idag har det varit full fart men inte riktigt i samma tempo som tidigare. Campingen är fylld till bredden och precis överallt sitter det glada gäster och myser vid sina vagnar. Det liksom kryllar av cyklande ungar, festande folkracesupporters, tältande holländare och norska feriefirare men alla är nöjda och glada så vi kan bara luta oss tillbaka och låta oss fyllas av känslan att vi verkligen har världens bästa arbetsplats...
Nu är det kväll. I morgon tar Linda morgonpasset så jag får faktiskt sova till åtta. Sen hinner jag åka till stallet i lugn och ro. Har ju stalljour nu när Sandra är på semester i Stockholm med sin pappa. Det är så mysigt att äntligen få ha lite hästlukt i håret igen. Som jag har saknat det......
Återkommer. Beroende på vädret....
Igår kväll kom veckans höjdpunkt. Grillbuffé i underbar solnedgång med 80 matgäster, en himla massa festprissar och så Kenny som trubadur på uteverandan. Äntligen en r-i-k-t-i-g sommarkväll som den ska vara. Vi hade mer än fullt upp i köket och samtidigt checkade det in mer gäster än nånsin på campingen så när jag kom i säng vid ettiden kändes huvudet som en tryckkokare. Jag somnade ovaggad med ett leende på läpparna och kände mig sååå himla nöjd och glad över att få vara en del av den här härliga karusellen. Dagens (och kanske sommarens) bästa kommentar kom från en av våra yngre campinggäster. En ung man i 12-årsåldern som kom cyklande när vi stod ute och pratade med några sena kvällsgäster, tvärnitade sin cykel och ropade "-Du Annica, jag måste få säga en sak. Den här campingen ÄGER...." och så log han med hela ansiktet och cyklade iväg igen. Gissa om det blev varmt i mitt hjärta då....=))
Idag har det varit full fart men inte riktigt i samma tempo som tidigare. Campingen är fylld till bredden och precis överallt sitter det glada gäster och myser vid sina vagnar. Det liksom kryllar av cyklande ungar, festande folkracesupporters, tältande holländare och norska feriefirare men alla är nöjda och glada så vi kan bara luta oss tillbaka och låta oss fyllas av känslan att vi verkligen har världens bästa arbetsplats...
Nu är det kväll. I morgon tar Linda morgonpasset så jag får faktiskt sova till åtta. Sen hinner jag åka till stallet i lugn och ro. Har ju stalljour nu när Sandra är på semester i Stockholm med sin pappa. Det är så mysigt att äntligen få ha lite hästlukt i håret igen. Som jag har saknat det......
Återkommer. Beroende på vädret....
Kommentarer
Trackback
